Idag.
Idag är det midsommarafton. Sitter med fönstret öppet mot gatan och i huset på andra sidan spelas det en massa svensk musik. Och jag ska jobba.. Har känt att det inte gör mig så mycket, men om jag var ledig så hade jag befunnit mig i Göteborg och firat med ett härligt gäng, och framförallt min älskade vän Mikaela, som igår kom hem från Washington. Har inte träffat henne sedan 8:e januari, det är lång tid! Jag saknar henne så sjukt mycket! Och känner mig som en dålig vän som inte är hemma och tar emot henne. Vi firar snart 10 år som bästa vänner :) Hon är en sådan fantastisk person och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne. Jag är helt enkelt lyckligt lottad som har så fantastiska vänner! Alla så unika på sitt alldeles egna sätt. Vi har alla lite utspridda bostadsorter och ibland har man inte setts eller pratat på flera månader, men det gör ingenting för när man väl hörs så är det som man pratade eller sågs igår. Helt underbart. Tack för att ni finns och förgyller mitt liv!
Det här är min blogg.
Jag har väldigt mycket tankar och vilja inom mig, men har väldigt svårt att faktiskt göra någonting med det. Har så mycket saker som jag vill göra, men har svårt för att slå slag i saken. Därför har jag skapat den här bloggen, för att få ut lite kreavitet och tankar. Satt innan idag med en kär vän och drack kaffe då vi diskutera det här och då sa hon att jag borde börja skriva. Då kör vi...
På lördag kommer min Sandra & Sandra partner, Sandra upp och hälsar på mig. Ska bli riktigt roligt. Jag saknar att ha henne i min vardag. De senaste två åren så har vi nästan suttit ihop. Det började med att vi arbetade ihop. Och restaurangyrket är lite speciellt, då du inte har riktigt normala rutiner och jobbar ganska mycket så dina arbetskollegor blir en så stor del av ditt liv. Ni jobbar ihop och festar ihop. Det gjorde jag och Sandra i ett års tid, tills vi bara ville bryta oss ur det ensidiga livet vi levde och göra något nytt. Så vi sa upp oss från vårt jobb och bokade en biljett till Barcelona. Barcelona varade i en och en halv månads tid och jag har aldrig känt en sådan frihet som jag gjorde där. Vi hade våran lilla lägenhet mitt i ghettot där vi bodde. På dagarna myste vi hemma med mat och vänner, strosade omkring på El Bornes mysiga gator eller satt på en uteservering och drack rödvin, livsnjutare som är! Det finns nog inga större livsnjutare än vi två! Men en och en halv månad går fort och snart är vi hemma i verkligheten igen med minus i plånboken, men det var det så värt!
Sandra bestämde sig för att slå slag i saken och börja på universitet, vilket hon har haft i åtanke länge. Jag började jobba på en indisk restaurang, tog tillbaka min lägenhet och byggde upp ett ganska stabilt liv där hemma. Men hade fortfarande en brinnande vilja att utmana mig själv, träffa nya människor och framförallt komma närmare mina älskade vänner som redan var bosatta i Oslo. Göteborg är ganska tomt utan dem. Så då tog jag mitt pick och pack och flyttade upp hit. Början på en ny resa.
